På lördag är det World Cup final. I finalen är det Sri Lanka mot Indien. Erkänner att jag håller på Indien. För idag när vi var på Express Avenue (EA) och shoppade så köpte Sara ett par träningsskor för ca Rs 6,000 och vi fick ett erbjudande, om vi handlade för över Rs 10,000 så skulle vi få handla för Rs 10,000 i butiken om Indien vann i finalen på lördag. Jag hade haft tanken på att köpa ett par också, och eftersom jag "sällan" går på butikers erbjudande, så hade jag inom ett par minuter köpt ett par likadana träningsskor.





Efter skolan köpte vi en kokosnöt och tog bussen till AE. Åt, shoppade, drack en juice och tog en Auto hem. På vägen hem stannade vi får att tanka, var nog den längsta Autokön vi stått i än så länge.



Är det något vi saknar rätt ofta så är det frisk och fräsch lukt luft. Annars är vi lite trött på handtvätta (typ varje dag eftersom man svettas hela tiden), fast samtidigt vet jag att man ändå är less på att slänga in kläderna i tvättmaskinen när man är hemma så det är egentligen inget problem, kan vara lite mysigt ibland om inte tvätthögen är för stor.
Vi börjar bli rätt bra på att trängas i köer, för alla Indier tränger sig hela tiden och det verkar vara helt normalt. Annars är det som vanligt; Kaos i trafiken, aktar oss för fågelskitar, bilarna tutar så man tror man blir helt döv ibland, maten är god, temperaturen stiger, skolan rullar på, vi trivs på vårt rum, träffar massa trevliga människor, kulturskillnader gör sig påmind o.s.v..

Hoppas att det flyter på som det ska med dig också!!

Massa kramar

Nu smäller det och jublas!!
Indien vann precis semifinalen, i Cricket World Cup, mot Pakistan!!

Precis hemkommen från ett gympass och avslutat ett samtal med härliga skrytsvängen allévägen. Sara har varit lite krasslig, men nu ser hon mycket piggare ut :) Annars har vi det bra, har varit i skolan hela dagen och förberett en redovisning för imorgon. Vi fick veta att två av våra klasskompisar ska åka till Sverige nästa år, i januari. Vi berättade att det skulle vara jätte stor skillnad och att dom skulle vara beredda på att det kunde vara jätte kallt. En av dom hade lite frågor om kläder och saker, sen frågar han också lite oroligt: "kommer det att göra ont?".. Hehe, lite roligt tyckte vi :)

Men nu ännu mer bilder från Sri Lanka, där gick kameran ännu varmare än här i Indien. Andra dagen på vår utflykt besökte vi en teodling, en botanisk trädgård och nådde tillslut allas drömmars mål; KANDY (om man ska tro alla försäljare och guider i Negombo)! Fast kandy åkte vi bara igenom med bil, men vi fick iaf stanna på en dyr lyxrestaurang och njuta av den vackra utsikten över Kandy :)

Idag blir en dag på unviveristet, så passar på att lägga ut lite mer bilder från Sri Lanka :)

Del 2: När Pelle och Martin åkte hem från Sri Lanka så hade jag, mamma och pappa några dagar kvar tillsammans. Vi begav oss på en två dagars trip till den så omtalade staden Kandy. Kandy är en stad mer innåt i landet, bland bergen på Sri Lanka. På turen så gjorde vi stopp vid en ananasodling, en elefantpark, en örtträdgård, på restauranger, en botanisk trädgård, bodde på ett hotell i bergen vid ett vattenfall och stannade vid massa massa butiker där vi slusades in för att handla.

Igår bjöd vi vår vän Indu på mat. Jag Sara och Ida gjorde pastasallad och jordgubbar & mjölk. När Indu kom klockan sju gick jag ner för att släppa in henne. Jag motade bort Mickey med pinnen och Indu gick bakom medan jag drog igen grinden. Så springer hu´n-f*n ikapp henne, hoppar upp och biter henne i armen. Inga stora skador, ett tandhål med blod, men otäckt. Så istället för middagen fick vi åka på ett sjukhusbesök här i Besant Nagar och vaccinera henne. Hon kände sig ändå okey efter sjukhusbesöket, även om hon hatade sprutor, så vi åkte hit och avlutade den tänka svenska måltiden!

Annars har vi det bra, det börjar bli väldigt varmt. Vet inte hur varmt, för vi har ingen termometer, men väldigt varmt iaf.

Hoppas "gamlingarna" ser kommentarsrutorna nu ;) Är det något annat som är otydligt eller rörigt så säg till, så ska jag försöka att ändra på det.

Massa kramar

Efter två raseri utbrott under förmidddagen, på våra klasskamrater, och allmän Indien-lesshet så bestämde vi oss för att förbrukar Saras vinflaska. Vi planerade mys till kvällen och resen av dagen blev genast mycket bättre. Vi satte oss på Geology department. fick skypa lite och så besökte vi ett gym för första gången. Det var så himla kul att gymma :D

Sen blev det myskväll med rödvin, crispy coliflowers, springrolls, falafel, vindruvor, oliver, ost, kex, choklad och levande ljus under Earth Hour. En riktig myskväll :)

Äntligen, efter några hinder och ett missat plan, fick jag äntligen möta mamma och pappa på flygplatsen på Sri Lanka. Dom kom och mötte mig mitt i natten. Vi hann sova några timmar innan det var dags att hugga in på hotell frukosten, som vi skulle ha varenda dag framöver, tillsammans med pelle och martin.

Vi hade tre rum och personalen hade varje morgon stora problem att förstå vilka rumsnummer vi hade och vem som bodde vart. På hotellet fanns bar, pool, restaurang, massage, disco, massa personal, en lekledare och en gubbe som ljög för mig. Gubben kom framtill mig ett antal gånger och sa att Pelle och Martin ville minnsann med på hans utflykter, OM bara jag gick med på att åka... Men inte ville väl dom på någon utflykt, tur att jag inte skriv upp oss på något.

Vi hittade istället på en egen trip in till Colombo (Sri Lankas nuvarande huvudstad, om dom inte hunnit ändra än), där vi strosade runt i affärer och kollade in ett tempel. Annars spelade vi volleyboll och dart med lekledaren, som var en härlig kille, och han drog även iväg med Pelle och Martin på lite uteklubbar. Vi badade, solade och åt gott. Vi provade även att äta lite indisk-inspirerad mat, och åt med händerna. Till en början var alla lite smått skeptiska, Martin var nog den som var enklast att få att äta med händerna, men jag tror dom gillade maten (även om den var lite stark) och sättet att äta den med tillslut iaf. Mamma, pappa och jag var in till Negombo också, där mamma, apoteksteknikern, såklart hittade på ett apotek och billigt var det också.
Pelle och Martin stannade en vecka innan deras plan drog hem till Sverige igen.

Jag älskar att knäppa kort, typiskt nog älskar inte alla alltid att vara med på kort så ofta, så jag lägger upp en hel del bilder av första veckan på Sri Lanka, hoppas ni gillar det :)

Nu har vi slitit i labbet i ca 10 timmar om dagen i fyra dagar och nu är vi äntligen klarar med analyserna av 33 vatten prover.
Idag fick vi tillbaka förra provet vi skrev och det klarade vi, men hade inte dom bästa betygen direkt. Idag har vi även skrivit på våra rapporter, labbat, haft besök av en ekorre i datasalen/labsalen, aktat oss för apor som kastat saker från träden, ätit, tittat lite på två apor som hade samlag och sen tog vi bussen hem. Väl i hemtrakterna gjorde vi ett spontant besök till en frisör, välbehövligt, och fick en ny frisyr, hårinpackning, lite massage och två nya hårprodukter.



Imorgon ska vi ta helt ledigt så då ska vi först åka till thinnagar (typ en indisk marknad, där det är super mycket folk och billigt) och sen vidare till Express Avenue och shoppa lyx, äta lyx och ha det lyx. Lyx, lyx, lyx... Svårt att definera lyx, men säger vi lyx då menar vi att vi ska försöka unna oss och leva lite vänsterländskt :D

Nu ska vi lyxa med frukt, yoghurt och SOLSIDAN (så vi tackar leverantörerna och fixaren för dom härliga avsnitten och bidragande skratt :D)...

Massa kramar och hoppas att ni får njuta av härligt vårväder hemma, själv njuter vi av AC :)

P.s Tycker det börjar glesa lite i uppdateringarna hemifrån. Jag tror kommentarrutan fortfarande funkar, du kan väl prova annars :)

Idag kom vi på oss själva med att sitta och diskutera om att skolans Egg Briyani var dyr, hela 25 Rs (3,5 kr), medan vi mummsade på maten och drack en vattenmelonjuice till. Skolans mat är helt okey och som ni märker också väldigt billig. Bakom Sara är kön till luckan där man hämar ut maten (luckan till vänster).

 

Vi har börjat på Indisk classical dance också, Odissi. Så sök på Odissi om du är nyfiken på vad det är för något. Odissi är ingen dans som liknar bugg, men det var roligt iaf, och Sara och jag fick visa några buggturer för dansläraren.

 

Nu sitter mamma och pappa på planet hem till Sverige och vi ska gå och sova, en lång dag på labbet väntar imorgon.

 

God natt och sov gott.

 

KRAMIS

 

I morse vaknade jag halv sju med ett smile på läpparna, utav en dröm, när Sara ropade från sin säng:

-Lina!?! Ida och Montse undrar om vi vill följa med dem klockan sju till George town för att fira Holi. Så vi slängde på oss kläder, begav oss med buss till George town med förhoppningar om att få vara med om ett firade av Holi. Holi är en hinduisk vårfest och firas främst i norra Indien, förekommer även i södra men av en mildare grad (vilket vi är väldigt tacksamma för), och firas med brasor och färgkastning.

Väl i George town gick vi längs gatorna för att leta på var de skulle kunna tänkas fira holi någonstans. Vi stannade hos en skomakare och lagade Montses skor, tog en kopp kaffe/te och åt lite frukost.

 

Skomakaren

 

Kaffe/Te

 

Frukost, Vadas

 

Efter en gata

Fler och fler kom gående med färg i ansiktet och färg på kläderna. Efter några gator hittade vi på ett gäng som var inkletade i olika färger, de önskade oss Happy Holi och gav oss försiktigt en färgklick i pannan. Men som alltid i Indien så är det lätt att det spårar. En klick i pannan, blev några sträck på kinden, som blev en handflata över hela ansiktet och en skvätt på kläderna. Färgglada och skrattande gick vi vidare efter gatan. Vi sticker ju ut lite extra här i Indien men nu stack vi ut extremt mycket och folk från alla håll knäppte kort och önskade oss Happy Holi.

 

 

 

En av alla som fotograferade oss

 

 

 

Stannade för att köpa lite färg som vi skulle kunna kasta tillbaka

Det blev bara mer och folk kastade färg på oss från olika håll, kletade in oss i vattenfärg, sprutade vattenpistol på oss och kastade vattenballonger på oss från fönstren flera våningar upp. Det gällde att springa vissa gånger då det kom ett tiotal stenhårda vattenballonger fallande från olika våningar. Kanske inget om man jämför med firandet i norr, men det blev ändå nästan tillslut lite för mycket.

 

 

 

Vid gatans slut hittade vi på en Auto som körde oss hem. Full med färg, fortfarande skrattande och med oro för att färgen inte skulle försvinna hoppade vi direkt in i duschen för en timmes skrubbning. Färgen är fortfarande inte borta, så det blir mer skrubbning ikväll.

 

I Auton på väg hem

 

 

Nu har vi precis kommit hem från en lunch hos våra underbara grannar. Proppmätta efter att ha fått påfyllning av mat så fort botten på tallriken kom fram. Suttit och små pratat och haft två trevliga timmar. Mormorn sa till oss att vi var som hennes döttrar, och om vi saknade våra föräldrar kunde vi alltid komma förbi dem. Innan vi gick hem fick vi en varsin väska, som mormorn valt, som var fylld med choklad, Ferrero Rocher (Mumms). I eftermiddag ska Sara ta med mig på en lektion i Indisk dans. Så får se hur det går!!

 

 

Puss o kram

Nu är jag tillbaka i Indien och det var inga problem att ta sig tillbaka, förutom att flygturen var lite turbulent. Tycker det är lite otäckt att flyga, speciellt när planet låter, det guppar och bälteslampan lyser lite titt som tätt. Började under resan gruva mig för hemresan och tänkte på ”att om jag skulle dö så vill jag att människor jag älskar ska fortsätta att leva lyckligt, med vetenskapen om att jag älskar dem”.  Så på morgonen klockan fem, med lite sömn, kan man visst bli lite djup i tankarna.

 

Som tur var gick resan kanon bra och jag kom hem och väckte Sara klockan sex på morgonen, var lite nervös att det var förtidigt att ringa och be henne komma ut och betala min taxi i sin nighty. Jag stod kvar ute med resväskan och den fisande chauffören, snuskigt nog la han av två rejäla brakare medan vi stod och väntade på Sara. Som en sol kom hon ut (okey lite nyvaken var hon) och välkomnade mig hem. Hon fortsatte att ställa upp under dagen, genom att sitta och picka på mig och mata mig med tuggummi när jag satt och höll på att somna på morgonens föreläsning. Till lunch fick jag mitt saknade Chapati bröd, det blev Chapati Kurma.

 

Chapati Kurma

 

Nu fortsätter resten av dagen med att förbereda oss inför morgondagens prov i coastal hazards and management. Apropå prov, så klarade Sara sitt prov i onsdags, GRATTIS! Vi har kikat på vad mamma, pappa och Pelle tog med till oss också, känns lite tungt om vi ska behöva bjuda bort allt, så kanske behåller något själva.

 

Sara i min säng med lite svenskt godis, kakor och vin

 

Sara fick en liten present av mig också, vilket var uppskattat. Det jag tror var mest uppskattat var rödvinet, som fick Sara att utbrista (jag ber om ursäkt Andreas, Saras pojkvän): ”Jag älskar dig!!”. Men jag har fortfarande inte fått någon klarhet i om det var riktat till mig eller vinflaskan.

 

Ikväll blir det lite hemkörd hämtmat och så ska jag börja fila lite på ett inlägg om Sri Lanka. Men det kommer jag inte att lägga ut förrän nästa vecka, för jag vill ha lite tid på mig att välja ut bilderna och att mamma och pappa ska komma hem först och berätta om sin resa. Så berättar jag om min resa sen, även om vi var på samma ställe så har vi nog skapat oss helt egna berättelser. Så även om ni har hört om mamma och pappas resa, kan ni ju kika in här och läsa om min.

 

Middagen: Naanbröd, vitlöks Naanbröd, Chapati och Palak Paneer

 

Nu måste jag avsluta, för att plugga och stoppa Sara i hennes planer med vinflaskan, hon verkar tro att det kommer räcka till flera stora fester, olika sällskap och alla våra myskvällar.

 

Massa kramar och varma hälsningar från Chennai

Vill bara borja med att saga tack till alla for all omtanke och for erbjudande om hjalp och for hjalp. Sitter pa ett internet cafe nu sa saknar tre bokstaver, ni kanske kan gissa vilka. Har precis foljt jordbavningen utanfor Japan som skapat en Tsunami over Japan och tsunamivarningar runtom i oika lander. Sa just nu kanns mitt problem extremt litet. Men jag lagger anda ut inlagget for er som undrar hur det gick. Jag hoppas att det gar att hanga med i vad jag skrivit, vissa stallen kan vara lite osammanhangande.

Jag hade vissa problem att ta mig till Sri Lanka. Narmare bestamt problemet att mitt visum inte var registrerat sa att jag fick vanda pa flygplatsen och ga tillbaka till Incheckningen och fa tillbaka mitt bagage och aka hem igen. Pa flygplatsen fick jag forklarat for mig att jag maste registrera mitt visum och sen kan jag aka. Dom sa att det skulle ta en dag och jag chansade pa att det skulle stamma och kopte mig en ny resa till Sri Lanka 00.20 onsdag morgon (ca ett dygn senare).

Morgonen efter att jag blivit nekad att flyga borjade en haktiskt dag for mig och den underbara hjalpsamma Sara. Vi borjade med att fa ett boendebevis paskrivet, sen tog vi oss med Auto till skolan for av var professor fa ett intyg om  att vi studerar pa Anna University pa skrivet. Vi kikade in pa internationella kontoret for att kolla om det var alla papper som behovdes, vi fick en ifyllnadsblankett och det skulle vara allt. Innan vi gar sager han som jobbar dar:
-Ni maste vara dar fore tolv.

Klockan ar runt tio och vi skyndar oss mot mobelaffaren foreigner regional registration office (FRRO) och hoppas och nastan ber om att vi ska kunna fa intyget under dagen. Eftersom mitt plan gar redan inatt (onsdag-tordag) och att det vanligtvis brukar ta en vecka. Framme vid FRRO (ca 30 min med auto) for vi fylla i papper, sitta i en liten ko och lamna in papperen. Eftersom vi ar tva manader sena med detta (ingen har informerat oss om att vi skulle registra varat visum och vi hade missa den tva millimeter stora meningen som var inbakade i Hindu) sa var vi tvungen att betala en forseningsavgift. Avgiften skulle betalas i en bank, pa andra sidan gatan, och sen skulle vi direkt komma tillbaka. Forsta banken vi hittar pa ar vi tvunga att ha ett indiskt konto for att kunna betala pa, sa vi gar/springer vidare till en till kanske fem min bort. Denna bank tar inte DD-betalningar.
Vi letar vidare, paniken borjar sprida sig under tiden vi letar eftersom vi tror dom stanger kl 12 och nu ar kl ca kvart i 12.
Sara springer tillbaka till kontoret, for att uppehalla, medan jag letar vidare efter en bank. Nasta bank jag hittar, har precis idag, fel pa skrivmaskinen och tar inte DD-betalningar IDAG!! Panik, Sara ringer och sager att dom har oppet till halv ett men vi har till ett pa oss. Klockan ar strax efter tolv och jag hittar pa annu en bank, springer in, kommer fram och har kan dom gora en DD-betalning. Allt kanns som det tar sadan tid. 12.20: kommer min kassor och sager:
- det kommer ta fem minuter, vi har nagot fel pa skrivaren.
Min tanke: hur lange ar fem minuter? I Indien???
Sara ringer lite da och da och informerar om laget. hon har involverat halva kontoret och tar reda pa information och allt.

Nar jag tillslut far mitt kvitto, strax efter halv ett, tar jag mina flipp flopp,  min sjal, ryggsack och springer i trettio graders varme o sol tillbaka till kontoret dar Sara vantar med en vattenflaska i hogsta hugg. Vilken Angel :D

Nojda med typ tio min kvar lamnar vi in vad vi tror ar alla papper...


... men saklart... Man blir ju inte forvanad..

Madam, i kassa 1, sager ungefar sa har - Vi maste ha ett intyg pa att han ni bor hos ager huset, det kan vara en mobilrakning eller liknade. Kom tillbaka 16.30 sa ska du fa ditt registreringspapper.

Plotsligt kanns det tungt, som om vi inte tidigare under dagen varit VALDIGT less pa Indien. Husagarn ar ju inte hemma, och ar inte resten i huset och jobbar??? F*N!!

Vi aker hem i Auto, 30 min, ingen hemma, vantar, ingen kommer. Tillslut ringer vi husagarn och kollar om det kommer hem nagon idag. Han sager att hans dotter ska komma hem vid 15.30 och att hon kan ge oss papper. Sa far vi papperet fore 16 hinner vi ta en Auto, 30min, till kontoret och jag far forhoppningsvis mitt intyg och kan aka till flygplatsen och hoppas att jag far flyga denna gang.

15.30 far vi ut med resvaskan och staller oss for att vanta pa dottern och TELEFONRAKNINGEN!
Vantar...
15.45 ingen hemma
16.00 ingen hemma
16.10 ingen hemma, ringer kontoret och dom sager att dom stanger kl fem och sara springer for att hamta en auto
16.15 Ingen hemma, jag aker sjalv med auton och sara stannar for att vanta utifall intyget kommer. 
16.30 Ingen hemma, vi hoppas att jag kan underhalla nar jag kommer fram
16.45 Jag framme pa kontoret och dottern har kommit hem
16.50 Sara har intyget i sin hand och jag ar pa kontoret och forklarar laget, vi far till 17.20 pa oss att fa hit intyget
17.00 Sara springer runt i Besant Nagar och letar en Fax. Tillslut, efter att ha fallt en tar pa ett bankkontor, visar en av bankmannen henne till en fax.
17.10 Faxet kommer till kontoret dar jag sitter med resvaskan och vantar
17.20 Stangningsdags, personalen borjar ga hem, jag vantar och fortfarande inget intyg.

Jag sitter har och tanker att oavsett hur det blir med det har intyget sa ska Sara veta vilken Angel hon ar. Hon har stallt upp, kampat, trostat, stottat, hjalpt, varit narvarande, stressat, lugnat, grinat, ja hon har gjort allt..
Sara inse: Du ar helt underbar och guld vard :D

Sa oppnas dorren och madam kommer in, skriver pa ett papper och nasta sekund har jag intyget i min hand. Ett papper, en san kansla.

Nar jag sitter i Auton pa vag till flygplatsen och ser den stora solen ga ner bakom den kaotiska trafiken har jag en sadan harlig kansla i kroppen. Fran att, lite overdrivet, ha hatat Indien sa alskar jag Indien. Dom har sma hatstunderna gar snabbt over, men uppkommer da och da i ren frustation. Framme pa flygplatsen, sex timmar innan planet gar, bestaller jag en Chappatti Kurma och alskar maten. Jag gillar det mesta med Indien just nu, speciellt Sara. Jag satter mig pa ett fik med en juice, en kopp te och skriver lite. Jag satt pa fiket en timme och under den tiden hann staderska torka mitt bord fem ganger, utan att jag spillt eller att nagon annan suttit dar. Jag vet fortfarande inte riktigt om det ar allt jag behover for att fa flyga och vagar inte riktigt hoppas fullt ut, men det kanns anda bra. 

Igar lamnade jag flygplatsen med rinnande tarar, idag ar jag har med ett leende pa lapparna och hoppas att allt ska ga bra. Sex timmar gick fort, med lite mat, shopping, incheckning och strosning.

Pa planet satt jag bredvid ett par trevliga Australienare som holl mig sallskap och nar jag fatt min vaska och gar ut fran flygplatsen star mamma och pappa dar och hamtar mig mitt i natten :D

Sa nu ar vi pa Sri Lanka, har ett fint hotell precis bredvid stranden och ar riktiga turister. Ater gott, solar, badar, shoppar, spelar volleyboll, spelar dart, prutar, planerat en utflykt och bara myser. Nu ska jag sluta sitta har pa internet caf'e och istallet ga och umgas med mamma, pappa, Pelle och Martin. Vi har en volleyboll match som vantar ikvall.

Massa soliga och varma kramar fran Sri Lanka och Familjen Danielsson/Hedlund/Jonsson

Hade allt gått som det skulle hade jag varit på Sri Lanka den här tiden tillsammans med mamma, pappa, Pelle och Martin. Men i Indien går inte allt som det ska göra, så jag sitter hemma framför datorn och skriver istället. Tur att jag har underbara Sara, annars hade jag gråtit ner mig vid det här laget.

Åkte i skaplig tid till flygplatsen, fyra timmar innan planet skulle gå. Chekade in bagadet, fixade en penna för att fylla i ett papper och så ringer pappa från Sri Lanka och berättar att dom kommit fram. Jag blir så glad, och känner att snart ska jag äntligen få träffa dom, så nära. Jag hinner inte mer än att skriva under papperet, känna mig glad, visa upp mitt pass och plötsligt vänder det. Mitt Visa är inte giltigt, längst ner på visat står det med två millimeters storlek på bokstäverna (inbakat mellan Tamilska rader) att man måste registrera sitt visa inom 14 dagar från ankomsten till Indien.
Det går inte att göra något åt. Med gråten i halsen och tårar i ögonen får jag gå och hämta ut mitt bagage, dom river mitt boarding pass och jag får gå och försöka boka om min biljett.

Biljetten är ombokad och går det som det ska den här gången kommer jag att hinna åka och träffa familjen. Sara har hjälpt mig hela kvällen, varit underbar. Nu har vi försökt fixa intyg från Universitet, intyg att vi bor där vi bor (men självklart är han vi bor hos borta i två veckor) och imorgon bitti ska vi ta oss till den där J*VLA MÖBEL AFFÄREN foreigner regional registration office och böna och be om att dom under dagen kan ge mig ett registreringspapper (som tog någon vecka för Ida att fixa). Jag vill verkligen komma iväg.

Jag vill verkligen att det ska lösa sig, jag såg framemot det och blev så himla besviken. Dom är så nära, men ändå så långt bort och det är bara ett papper som gjorde att jag inte är hos dom just nu...

Gårdagen avslutades med middag ute i Besant Nagar (där vi bor) och att jag blev träffad av fågelbajs i huvudet. Så nu står det ett-ett mellan mig och Sara i tävlen "Träffad av fågelskit".
Den här dagen startade med att hundarna började skälla, någon började spela trummor klockan åtta på morgonen och Sara mummlade trött från sin säng; "Är dom ute och rastar gudarna nu igen??". Haha. Det roliga med det hela var hur less Sara lät och så tanken på att dom faktiskt går ut och rastar gudarna. Ungefär som vi rastar våra hundar, fast inte lika ofta och dom gör en liten större grej av det hela.


Idag har vi också varit över till grannarna på lunch. Vi fick vegetable rice, fisk och någon lins röra och kaffe och te till det. Vi fick sitta vid ett bord, bli serverade och äta tillsammans med två av familjemedlemmarna (ingifta dottern och mormorn) medan mamman, pappan och dom tre barnen satt och kollade på när vi åt och pratade. Hela familjen/släkten bor i samma hus. Samtalet handlade blandat om våra studier, deras arbeten, studier, vad vi har gjort i Indien, skillnader mellan Sverige och Indien, Hinduismens gudar, mat och lite allt möjligt. Innan vi ens hunnit äta upp på tallriken var det påfyllt, och det går inte riktigt att tacka nej. Men lika bra, för det är så gott med mat här. Paradiset för matälskare :D

Jag, Sara och Ida åkte också en sväng till Adyar för att fika och umgås lite. Ida har precis kommit hem från Sri Lanka, så jag har fått lite tips därifrån nu :)



Vi hittade också ett super mysigt fik, ett nytt favorit fik för min del. Det var olika teman i varje rum, inspirerade av Tamil Nadu. Rummet vi tog var inrett så att vi satt på madrasser på golvet. Där fick vi sitta och fika gott, spelat ett enkelt (ändå fattade vi inte riktigt reglerna) spel, små prata och skratta lite.





Nu är vi hemma igen, jag har packat det sista inför morgondagens resa, Sara ligger på golvet och tränar, tvätten ligger i hinkarna och femmilen pågår i radion. Om några timmar åker familjen till Arlanda för att flyga till Sri Lanka :D

Så nu blir det en veckas semester :D

Massa kramar

Idag sitter vi hemma och skriver på projektrapporten. Mest för att jag ska bort nästa vecka och lite för att vi igår blev ifrågasatta om hur långt vi kommit, och det är ju inte långt. Jag presterade projektet igår, i en talarstol, för professorn och typ tio av doktoranderna som också jobbar på labbet med olika projekt. Igår var jag stolt, idag är jag mest less. Inte på topp och kommer inte någon vart i mitt rapport skrivande, så tog en paus här istället. Gjorde mig lite gott te och en ost macka, men mackan var visst möglig såg jag efter en tugga. Sen vet jag inte vad som hänt med min dator, så seg, håller tummarna för att det inte är något virus. Datorn kanske bara har drabbats av Indien feber, det är ju trots allt ganska varmt här. Tack för att du läst och att jag fått skriva av mig lite lesshet, har redan klagat så mycket för sara. kanske därför hon har huvudvärk.


Förutom Saras huvudvärk och min "hjärntrötthet" idag så har vi det bra. Morgonen började bra, i vanlig ordning, med vår härliga svenska frukost, havregrynsgröt med färska frukter och mjölk, rostad macka, ägg och kaffé till Sara såklart (annars vet jag inte när hon vaknar, så kaffet är lika mycket för min som för saras skull). Hittade också en tidningskille efter gatan så vi fick tidningen.


Har pratat med mamma och pappa idag också, lite om nästa vecka. Mamma, Pappa, Pelle och Martin flyger till Sri Lanka imorgon och landar på måndag. Så på måndag åker jag dit och vi träffas om det blir som planerat på hotellet på måndagkväll. Ska bli så himla kul och mysigt att träffas, kanske därför jag har lite svårt att fokusera på fluoride. Sara och jag har nog önskat med oss en hel resväska med godis, kakor, solskydsfaktor, mygga m.m. Inge mat, för det är inget vi saknar här. Okey, om det är något vi saknar så är det SEMLOR!!! Men jag har några lovade till mig när jag kommer hem:P


När vi (eller jag) är inne på resor, så är Saras och min trip i Indien inte riktigt bestämd än. Nu är vi tydligen ledig hela maj igen. Det senaste vi har hört är att valet är den 13 april, men att vi kommer vara lediga under maj istället för april. Så vi fattar fortfarande inget av det här. Så vår (oplanerade) trip till Kerala, Goa, Mumbai och kanske något mer ställe får förbli obestämd och blir när den blir bara. Indien är så väldigt stort och det är så mycket vi vill se så vi kommer behöva begränsa oss mycket, men är det något smultronställe du kan rekomendera?


Nu ska jag rycka upp rapportskrivandet ordentlig och rycka upp mig själv också. Om inte för min skull, så iaf för Saras skull.

Oj oj, imorse när vi skulle ut på en morgon joggingtur sålyckades vi släppa ut Mickey. Vakthu´n smet och sprang iväg längst gatan. Sara sprang efter och jag åt andra hållet för att möta upp om hu´n skulle fortsätta runt gatan (men Sara trodde jag stack iväg:P). Tur nog så är Sara både rapp och stark och fick tag i Mickey och släpade in hu´n tillbaka bakom grindarna igen.

 

Är inte lika söt och lugn som han ser ut på bilden. Väldigt stark.

 

Har hört att det är riktigt härligt väder hemma. Så passa på att vara ute och njut av den vackra naturen.

 

Uppskatta hur rent sverige är, du tänker kanske sällan på hur lite föroreningar vi har i Sverige?

 

Lyssna på lugnet, det finns många platser där det är tyst och du kan höra naturen

 

Gå ut och gå eller åk skidor, det finns så många möjligheter på vart man kan motionera och det går att ta sig ut största delen av dagen.

 

Se till att umgås med dom du tycker om, sällskap gör dig extra glad

 

Uppskatta det du har, om du har mat för dagen, en säng att sova i, tak över huvudet, någon att prata med, en kropp som fungerar eller ett intresse som gör dig glad, varför inte utnjyttja det? Det är många som skulle önska sig detta så försök vara extra glad för något av det idag.

 

Glöm inte att DU är bra precis som du är (blev lite inspirerad av Bruno Marsh här på morgonen)

 

God morgon och ha en bra dag.

 

Massa kramar

Ooooooh!!!???!!!... Det är väl klart att vi inte är ledig hela maj.... Nu är vi ledig från kanske 7 april och en månad framåt istället. Valet har blivit flyttat fick vi höra i skolan idag. Man blir ju inte riktigt klok och aldrig riktigt förvånad. Om det är något jag verkligen lärt mig i Indien så är det att ingenting går att planera. Tur att vi inte har bokat några biljetter inför vår lilla Indien resa än.

Nu har vi redovisat våra arbeten, det gick bra! :) skönt att det är över, kan man koncentrera sig på morgondagsen lilla presentation av projektet. På vägen hem köpte jag med mig mat efter gatan. Jag älskar gatumaten, det kanske inte är den godaste men bara känslan av att köpa den. Små stånd eller vagnar lite överallt som det bara är att handla i. Dagens lunch blev ris, tre såser och ett ägg.



Kramis

Det händer att man på olika sätt tar sig in i dimman. Mer eller mindre frivilligt. När vi tar oss in i dimman är det extremt ofrivilligt, men svårt att undvika. Här är en kväll när vi ska ut och äta och den berömda myggbilen kommer och besprutar hela gatan. Det var omöjligt att fly...





Och på tal om dimma, igår var vi ut och dansa. Så himla roligt att gå ut och dansa till lite musik, dock extremt hög som allt annat här i Indien. Vi var ut med Tre spanska tjejer, det var en som fyllde år och på onsdagar är det ladies night , vilket innebär fria drinkar fram till 9.30 pm för alla tjejer. Det var nästan som att gå ut hemma. Glada, trevliga, en del fulla och uppklädda människor. Blandat med folk, från olika länder, i olika åldrar. Lite konstigt varr att utanför utestället var en parkering där gästerna (fulla som nyktra) tog sina bilar och åkte hem. På dom två ställen vi varit på än så länge så betalar killarna inträde, inga små summor, medan tjejerna går in gratis. Tror det är för att det är så få tjejer som går ut, det är inte riktigt helt okey för tjejer här, och då blir det så väldigt mycket killar på uteställena. Dels så får dom betala massa och är det för mycket killar måste dom komma tillsammans med en tjej dom känner.

I övrigt är vi välditg omtycta av äldre tanter, dom gillar vår klädsel och våra smycken. Till och med så mycket att dom skrattar åt oss ibland.

Nu ska vi iväg och göra en redovisning för klassen om cykloner och deras påverkan på Burma och Bangladesh.

Ha en bra dag..

Massa kramar

... Det visar sig att vi kommer fram till ett hotell ute i ingenstans. Det drivs av en familj som bor på gården och bredvid ligger en kokosnöts odling. Vi är dom enda gästerna på hotellet och får därför extra bra service och väldigt god, hemma lagad, färsk mat. Poolen renas och vi sitter hela dagen under ett halmtak och läser. När mörkret lagt sig är poolen påfylld, med nytt grundvatten, och vi tar oss ett kvällsdopp. Ligger i poolen och kikar upp mot den stjärnklara himlen och hör den lugna musiken som spelas från högtalarna under halmtaket. Tror det här var lugnet i Indien, precis vad vi behövde, lite avkoppling.

Här sitter Sara och läser

 

Det blir lite sol och bad också innan vi åker tillbaka till Chennai

 

Hoppas det är bra hemma och att ni sköter om er.

Många många kramar